ena sekunden är allt underbart och andra åt helvete



vill att allt ska bli som förr, när jag var i den bästa stunden i mitt liv.
hade världens finaste vän runt omkring mig näst intill 24/7, hade en
underbar kille i närheten, familjen var perfekt alla andra mina vänner
var verkligen bäst.
men när sen en lite skit sak går åt helvete så gör precis ALLT det.
bästavännen försvinner, killen är störd, familjen blir bara ett jobbigt
störobjekt och alla mina vänner dissar mig totalt.
men det mesta är nog mitt egna fel jag blir ledsen och arg och då blir
mina vänner och familjen som får ta allt skit.
varfför varför tänker man, varför kan jag inte vara som henne fast jag
ser ju inte hennes problem.
allt är helt fucked up. ska sova bort allt orkar inte, orkar inte kämpa
för ingenting längre!

ursäkta att bloggen får ta skiten nu, måste bara får de ur mig på ngt sätt.
/ t

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0